Jag känner mig så himla arg! Så sviken och bortförd!

Sånna människor borde inte finnas!

Jag trodde att jag var kär... Men det var bara ett kräk! Jag vill vara kär i någon som uppskattar mig och respekterar mig! Utan att svika eller krossa mott hjärta!

Jag vill gråta! Skrika! Dö..!

Jag vill dö! Varför finns jag ens? Alla avskyr mig ändå! Mitt liv suger! Och det blir inte bättre!

Kanske är det här dem sista dagarna i mitt liv? För just nu känner jag för att dö! Jag kanske hoppar nerför ett stup, kanske hänger mig? Vem vet?

Jag avskyr mig själv... Jag är bara i vägen!